Saltets historia och betydelse för Torrevieja. del 2
Salt på spanska = Sal

Saltet är och har alltid varit enormt viktigt för livet på jorden.

Jesus sade till sina lärjungar:
Ni är jordens salt.

På romartiden användes salt som pengar.
Lön på spanska heter salario. Vad har du i lön?  ¿Que salario tienes?

Allt började för flera miljoner år sedan.
Vi har haft istider även i Spanien, inte mindre än fem stycken. Under dessa tusentals år av geologiska förändringar bildades stora koncentrationer av salt i jorden under de områden där våra saltsjöar i Torrevieja ligger. Vissa uppgifter säger att det finns 8 miljoner ton salt i marken under saltsjöarna. Längre in i landet bildades även berg i dagen, innehållande enorma mängder salt. Cirka fem mil västerut vid Pinoso, finns ett sådant ”saltberg”. Efter -70 talet, när den moderna utvinningen av salt för Torrevieja startar, har detta berg fått en central roll, mer om det senare.
Vattnet steg och sjönk mellan istiderna. Under vissa perioder fanns flera laguner i området från Torrevieja och upp mot Alicante, men till slut bildades våra saltsjöar. Denna beskrivning skulle förmodligen inte räcka till godkänt på Madrids universitet, men kort sagt är den någorlunda korrekt.

Det finns gruvor med diamanter, guld, järn, koppar….
Allt detta ger enorma rikedomar, men människan kan överleva utan all denna lyx, men inte utan salt. Den som hade salt, hade rikedomen. Torreviejas saltsjöar dyker upp i historien med jämna mellanrum. Dock, nu ska vi först beskriva hur dagens saltutvinning går till.
Under 1960-70 talet ökade efterfrågan på salt över hela världen (inte minst på grund av efterfrågan på vägsalt). Därför började man fundera över, om det fanns möjligheter att öka produktionen av salt. I detta tänk ingick också planer på hur saltet skulle forslas ut till skeppen på ett snabbare och enklare sätt. Hur man gjorde förr skall vi ta upp längre fram.

Pinoso kommer in i handlingen.
Pinoso ligger cirka fem mil västerut från Torrevieja. Där finns ett av flera saltberg i samma område. Ekonomiskt är det inte meningsfullt att bryta ut jorden och rena saltet. Vad gjorde man då? Jo, man byggde en tunnel under jorden ned till Torrevieja, Laguna Rosa. I januari/februari spolar man med högtryck på berget och leder vattnet/jorden/saltet genom tunneln ned till Laguna Rosa. När Laguna Rosa blivit full stoppar man. Nu får moder sol och värmen göra jobbet. Vattnet dunstar, ångar bort och kvar blir saltet. I november börjar ”skörden”. I dag har man moderna maskiner med ekolod. De vet alltså exakt var saltet ligger och hur djupt man skall gå. Saltet lastas på båtar/pråmar, som ligger som en kedja efter maskinen som gräver upp.
Saltet lastas sedan maskinellt på de enorma högar man kan se på långt håll. Från dessa högar går ett transportband ut mot havet och den stora saltpiren. Där tömmer bandet sitt salt direkt i båtarnas lastutrymmen.

Kanalen in från havet till Laguna Rosa.
Denna kanal har ingenting att göra med den moderna saltutvinningen. Havsvattnet innehåller 3 procent salt. Vattnet i Laguna Rosa har mellan 15-18 procent salthalt. På andra ställen, exempelvis i Santa Paula, tar man in havsvattnet och låter det dunsta, vilket är något helt annat än vad som sker i Torrevieja. Laguna Rosa är faktiskt unik, sett över hela världen. Varför byggdes då nyss nämnda kanal? Det får ni veta längre fram….

Antalet arbetstillfällen har minskat drastiskt.
Förr i tiden kom arbetare i tusental för att få jobb inom saltindustrin. Förutom fisket var det saltet som gjorde att Torrevieja växte och blev en stor stad. Med ovan nämnda teknik behövs inte många arbetare. Ser man tillbaka och granskar hur arbetet utfördes, är det nog lika bra det som skett. Arbetsförhållandena var outhärdliga och de flesta arbetare fick svåra sjukdomar.

I nästa blogg skall jag berätta om detta, men en sak till
Varför blir Laguna Rosa så rosa på eftermiddagen?
I Laguna Rosa finns en encellig alg som heter Dunaliella. Den har pigment från mikrobakterien Halophiles, som är rosa. När solen skiner över vattnet bryts solstrålarna i vattnet och den rosa färgen framträder. Denna alg trivs bara i vatten med hög salthalt som i Laguna Rosa. Den finns alltså inte i Laguna Azul, som har en salthalt på 3 procent. Dessutom finns en mygga som heter quironomidos. Den lägger sina ägg i saltsjön på våren. I slutet av sommaren har dessa ägg blivit larver, som är röda. Resultaten av dessa myggbett är förfärliga. Stora svullnader och klåda. Mina myggkompisar i de svenska fjällen är nästan att betrakta som njutbara i jämförelse med quironomidos.

Saltet som ligger vid saltsjön Laguna Rosa och som fraktas på ett rullande band ut till saltpiren och töms direkt i båtarna.

Transportbandet med salt. Till höger ligger Playa de los Naufragos (skeppsvrakens strand).

Kanalen byggdes för mycket länge sedan, men används inte för saltutvinningen.

Så här stod arbetarna i saltsjön och grävde upp saltet. Många fick svåra sår, som inte läkte. Bilden är från saltmuseet, som ligger vid Saltsjön.