Saltets historia och betydelse för Torrevieja, del 3
Salt på spanska = Sal

Saltet är och har alltid varit enormt viktigt för livet på jorden

Jesus sade till sina lärjungar:
Ni är jordens salt

På romartiden användes salt som pengar.
Lön på spanska heter salario. Vad har du i lön? ¿Que salario tienes?

Vilka ägde saltsjöarna och tjänade pengar på saltet?
Historiskt sett har saltsjön vid La Mata haft störst betydelse. Det är på senare tid som Laguna Rosa, den stora saltsjön, helt tagit över saltproduktionen. Saltsjön vid La Mata är numera ett skyddat naturreservat.
Redan före Kr.f. hämtade man salt ur La Mata saltsjön. Först fenicierna, sedan romarna, goterna och morerna. När morerna trängdes undan blev det kronan, kungen, som tog rätten till saltutvinning. Det fanns många kungadömen och makten växlade. Under vissa tidsperioder har kungen gett licens, alltså sålt rätten att utvinna och sälja salt, till andra personer eller städer. I mitten på 1200-talet hade staden Orihuela rätten till saltutvinning i Torreviejas saltsjöar. Vid slutet av medeltiden var det kungen av Aragon som ägde rätten, men även saltutvinningen på Ibiza.
Under denna långa tidsperiod, som sträcker sig ända fram till våra årtionden, tog man upp saltet från botten på saltsjön genom att hacka eller gräva upp saltet. Det var ett oerhört krävande arbete, som ofta gjordes av slavar.

Kanalen in i Laguna Rosa, den stora saltsjön.
Många tror att kanalen in i Laguna Rosa är gjord för att släppa in havsvatten och utvinna havssaltet. Det är fel, byggandet av kanalen hade ett helt annat syfte. Det startade med att man tänkte odla fisk i Laguna Rosa. Detta för att få mat och jobb till folket i och runt Torrevieja. Kungen hette då Pedro I och året var 1361, när försöket med fiskodling inleddes, alltså inte kanalbygget. Eftersom vattnet i Laguna Rosa har en salthalt på 15-18 procent blev det ett totalt misslyckande, fisken tålde inte saltet och dog.

Idén med en fiskodling levde vidare.
Senare under kung Pedro II väcktes tanken på en kanal in i Laguna Rosa. Eftersom saltsjön ligger lägre än havsytan, skulle vattnet strömma av sig själv in i sjön. Detta skulle göra att salthalten i Laguna Rosa skulle få samma salthalt som havet och fisken skulle överleva. Långt senare blev kanalbygget av. År 1492 erövrades Granada av Ferdinand och Isabella, det katolska kungaparet. De hade nu både makten och pengarna och gav sitt tillstånd till kanalbygget.
Kanalen grävdes ut för hand och stod färdig 1509. Det mest berömda från detta bygge är stenbron över kanalen, som fortfarande är intakt, se bild. Någon riktig fiskodling blev det aldrig. Det sista försöket gjordes 1720, när kanalen rensades och vatten ånyo släpptes in, men även detta försök misslyckades. Experimentet fick dock en annan betydelse. Vattnet som släpptes in gjorde sjön större, vilket gjorde det mera lönsamt att utvinna salt. Senare kom kanalen att få betydelse som transportled för saltet, som på pråmar transporterades ut till de väntande skeppen.

Omkring mitten av 1700-talet börjar det hända saker.
Laguna Rosa, den stora saltsjön, var vid denna tid i ett dåligt skick. Man utvann fortfarande salt ur sjön, men den var igenvuxen och allmänt nedsmutsad. Administrationen för saltutvinningen beslöt nu att göra en större analys av Laguna Rosa, för att kontrollerna kvalitén på saltet i sjön. Man ville ha ett svar på om det skulle löna sig att rusta upp Laguna Rosa. Svaret blev positivt och nu inleds arbetet, som så småningom ger Laguna Rosa den status den har i dag.

Den 3 mars 1803
Detta datum och år är av stor betydelse för Torrevieja. Kung Carlos IV gav då sitt godkännande till att administrationen för saltproduktionen flyttade in i Torrevieja. Huset där de höll till finns kvar. Där finns nu turistinformationen, nära hamnen för segelbåtarna. Staden börjar växa, här fanns jobb, mest inom saltproduktionen, men även inom fisket.
Näringsgrenarna kombinerade varandra, eftersom de var aktiva olika delar av året. Det stora problemet var att Torrevieja inte hade någon naturlig hamn. Nu började man på allvar planera för detta, men det skulle dröja mycket länge innan man kom till skott. Mer om detta längre fram.

Denna bro byggdes på 1500-talet och är det äldsta byggnadsverk som finns kvar i Torrevieja.

Huset där administrationen för saltet höll till från 1800-talet och framåt. Numera turistinformation.

Så här hackade och grävde man fram saltet under flera århundraden fram till mitten av 1900-talet. Det här konstverket står inte så långt från saltmuseet, nära Playa de los Náufragos.