Att titta på kort. Margareta och jag har spenderat några timmar framför teven. Det har kallnat till lite och solen har gömt sig bakom några moln. Då kan det bli kyligt, så klädseln kräver tröja ovanpå tiisjörten, alltså stannade vi inne.

Ett hästjobb. Förra året flyttade jag över 4000 diakort till datorn och sparade dem på ett USB-minne. Kära vänner – gör inte det. Man blir trött, får huvudvärk och blir förbannad när tekniken inte förstår vad man vill. Dock, när det fungerar och allt blir klart, känner man sig stolt och lycklig. Ett stort tack till barnbarnet Jonatan, som är släktens datorguru. Att han inte blev förbannad av alla frågor förstår jag inte, men han tänkte väl på arvet.

Jag ska inte trötta ut er med alla kort på barnbarnen. Visserligen är våra barnbarn onormalt begåvade, trevliga och påminner om farfar och farmor, men ändå. Nej – Hör upp alla Bergsbor. Jag har fastnat för en lycklig period för friidrotten i Bergs IK.

I början på 70-talert fick vi löparbanor av tartan på skolan i Svenstavik.
I samma veva drog en idrottsledare av den gamla sorten igång friidrotten i Bergs IK. Han hette Rune Thorell och är värd all beundran. Många kvällar tillbringade han på idrottsplatsen vid skolan utan ett öre i ersättning. För Rune var alla välkomna, oavsett kille eller tjej eller vad de presterade.

På våren drog vi igång med terrängtävlingar. Danielsson buss från Vigge räckte knappt till för alla som ville vara med, när vi åkte runt i länet och även längre. Vad jag minns mest från detta var den duktiga idrottsfamiljen Hallkvist från Storhallen. Pappa Ragnar med en drös döttrar och sonen Urban vann nästan allt. Som tur var tävlade inte mamman, då hade det blivit kris att hålla reda på alla grejerna. Vi ordnade t.o.m. DM i terräng i Svenstavik.

Sen kom sommaren. Då tänker jag på resorna till sommarspelen i Järvsö (där vi även deltog i deras vårterrängtävling). Vi hade tävlande med i nästan alla grenar. Många vann och en del kom sist, men det var lagandan som gällde. Höjdpunkten var naturligtvis ÖP-iaden. Hofvallen kryllade av tävlande båda dagarna. Läktaren var fullsatt, fast de flesta var förstås föräldrar och kompisar. Nu tänker jag ta med några kort från då.

Prisutdelning i en terrängtävling någonstans, kan vara Trångsviken. Förmodar att det är vinnarna. Rätta mig om någon vet bättre. Från vänster: Mikael Trense, Hallkvist, Olsson Dahlåsen (?), Anna-Berit Andersson, Thomas Karlsson (senare världstopp i slalom och dito tränare), Hallkvist, Hallkvist, Pelle Thorell, ?, ?, ?, Ragnar Hallkvist.

Ja, här ser ni själva. Danielssons buss och alla tävlande och ledare. Bland ledarna ser ni i bakre ledet från vänster Kalle Olsson, i mitten Arne Edenryd och trea från höger Rune Thorell. Vem står framför Rune?

Det här är Järvsö våren 1975. Bland ledarna ser vi från vänster Lasse Ahlzén, framför honom Margareta Trense. Längst upp med vit toppluva Rune Thorell. Längst till höger Hans i Granliden Hansson och framför honom has fru Nancy.

Liten idrottsman med stor nummerlapp. Magnus Trense som tävlade i Pierre de Coubertins (skapare av Olympiska spelen) anda: Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl. Han vann dock en tävling. I ÖP-iad uttagningarna på Svenstaviks IP, vann hann 1000 meter före Micke Larsson (två deltagare).

Sammanfattning: Finns det ledare som vill satsa, finns det alltid ungdomar som vill deltaga.