Kära vänner bloggläsare. För Er som besöker min blogg för första gången, ger jag rådet att läsa mitt förra inlägg först, så förstår ni rubriken ”ny bok” bättre. Jag har alltså lagt in min andra bok, som hette Höststorm. Det är bara att klicka på ikonen, så kommer boken upp. Ni kan läsa direkt på datorn eller spara på en läsplatta eller skriva ut den. Håll till godo.

Pedagogik skall handla om att inte kunna säga R. Det här utspelade sig för mycket länge sedan. Mitt minsta barnbarn kunde inte säga r. Det bekymrade inte henne ett dugg, inte mig heller. Tvärtom, jag tyckte om när hon sa ”hej fajfaj, baja bja?” Föräldrarna bekymrade sig inte heller, men när hon närmade sig sex år och skulle börja skolan uppstod oro i lägret. Till saken hör att Matilda var och är en mycket skärpt tjej, vilket hon senare bevisat med drösar av MVG eller vad det heter nuförtiden.

Mamman som är förskollärare började fundera på talpedagog. Pappan som var chef på en järnhandel ville köra med mer robusta metoder. En morgon vid frukostbordet utspelade sig följande. Utanför på vägen gick barnen till skolan. Pappan såg på barnen och sade:
– Jaha, i höst går dina kompisar till skolan, men du får stanna hemma.
Matilda stannade mitt i en tugga och såg på pappan.
– De e klat jag fåj böja skolan.
– Nej, tyvärr. Man måste kunna säga R. Annars får man inte börja skolan.
Matilda tittade på mamman, som fick något blankt i ögonen, men passade. Hon kunde ju allt om barns mognad, positiv förstärkning, talpedagog, ja hela köret ni vet. Dock, den här gången fick det bli järnhandlarpedagogik.

Matilda svalde gröten och meddelandet. Sen gick hon upp på sitt rum. Följande dagar kunde man höra ett intensivt övande på R. Några dagar senare kom hon ned till middagen och ställde sig framför familjen. Hon rätade på ryggen och tog sats:
– Trrraktorrr, borrra, skrrrrika…
Pappan avbröt.
– Fantastiskt, vad duktig du är, där ser man.
Matilda log och satte sig vid bordet, varefter hon sa:
– De gick ju bja.

[wpdm_file id=1] Höststorm (215.5 kB)