{"id":24,"date":"2011-04-02T18:56:10","date_gmt":"2011-04-02T17:56:10","guid":{"rendered":"http:\/\/anderstrense.se\/?p=24"},"modified":"2011-04-02T18:56:10","modified_gmt":"2011-04-02T17:56:10","slug":"lasa-skriva-och-rakna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/anderstrense.se\/?p=24","title":{"rendered":"L\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna"},"content":{"rendered":"

<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/strong><\/p>\n

Gammelmorfar Hilbert f\u00f6ddes 1888 och blev 91 \u00e5r. Han gick cirka fyra \u00e5r i skolan och b\u00f6rjade d\u00e4refter arbeta. Hans h\u00f6ft slets ut och d\u00e5 stelopererade man. Hilbert l\u00e4ste mycket och imponerade p\u00e5 mig med sin allm\u00e4nbildning.<\/em><\/p>\n

Tog jag i f\u00f6r mycket? <\/strong>Jag lovade att tala om varf\u00f6r tidigare generationer, trots kort skolg\u00e5ng, beh\u00e4rskade de tre ovan n\u00e4mnda grundelementen till full bel\u00e5tenhet. Likas\u00e5, varf\u00f6r vi f\u00e5tt ett s\u00e5dant ras bland v\u00e5ra elever de sista femton \u00e5ren.<\/p>\n

Det finns naturligtvis inte bara ett svar, men jag skall n\u00e4mna det viktigaste. <\/strong>Folkskolan i Sverige startade 1842. \u00c4nda fram till slutet av 1960-talet var skolans huvuduppgift att l\u00e4ra eleverna l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. Allt annat var underordnat denna uppgift. L\u00e4rarutbildningen utgick fr\u00e5n detta krav, att kunna l\u00e4ra alla l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. N\u00e5gon riktig l\u00e4rarutbildning fanns inte den f\u00f6rsta tiden. S\u00e5 sm\u00e5ningom v\u00e4xte den fram och vi fick Folkskoll\u00e4raren och Sm\u00e5skoll\u00e4raren (L\u00e5gstadiel\u00e4raren). H\u00e4r har vi ryggraden i svensk skola \u00e4nda fram till mitten av 1960-talet, n\u00e4r de nya l\u00e4rarutbildningarna startade.<\/p>\n

Se p\u00e5 ett schema fr\u00e5n 1842 fram till 1968. <\/strong>Ok, nu f\u00f6renklar jag, men i stort. H\u00e4r st\u00e5r V\u00e4lskrivning, R\u00e4ttstavning, Skriva uppsats, H\u00f6gl\u00e4sning, Tyst l\u00e4sning, Muntlig framst\u00e4llning, kanske n\u00e5got mer som jag gl\u00f6mt men – en rej\u00e4l dos svenska hela tiden.<\/p>\n

Byskoll\u00e4raren (folkskoll\u00e4raren resp. sm\u00e5skoll\u00e4raren) hade alla \u00e4mnen. <\/strong>De hade allts\u00e5 sl\u00f6jd, gymnastik, musik, teckning, historia, geografi, naturkunskap….o.s.v. Naturligtvis var l\u00e4rarna olika duktiga i dessa \u00e4mnen, mycket beroende p\u00e5 intresse. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna varierade ocks\u00e5. Eftersom det ofta saknades gymnastiksalar, \u00e4ven sl\u00f6jdsalar, fick man improvisera. Regnade det eller var f\u00f6r kallt stannade man inne. Vad gjorde man d\u00e5?<\/p>\n

Jo, n\u00e4stan alltid, tr\u00e4nade man extra p\u00e5 att l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. <\/strong>Det h\u00e4nde \u00e4ven att elever som l\u00e5g efter i dessa f\u00e4rdigheter fick stanna inne f\u00f6r att tr\u00e4na extra, n\u00e4r kamraterna hade rast eller gymnastik. Ett grymt beteende som kan liknas vid aga (det var inte b\u00e4ttre f\u00f6rr)<\/em>. Dock, kanske finns h\u00e4r svaret p\u00e5 min fr\u00e5ga. Varf\u00f6r kunde tidigare generationer l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna s\u00e5 bra?<\/p>\n

Till n\u00e4sta fr\u00e5ga. Varf\u00f6r har vi f\u00e5tt ett s\u00e5dant ras i f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna de sista femton \u00e5ren? <\/strong><\/em>Enkelt min k\u00e4re Watson. Vi tog bort l\u00e5gstadiel\u00e4raren och inf\u00f6rde 1-7 l\u00e4raren. P\u00e5 samma g\u00e5ng f\u00f6rsvann stadierna (l\u00e5g- mellan och h\u00f6gstadiet). 1-7 l\u00e4rarna skulle f\u00f6lja eleven i sju \u00e5r. Dessutom fick de v\u00e4lja om de ville utbilda sig i matematisk inriktning eller svenska, allts\u00e5 l\u00e4sinl\u00e4rning. Vi f\u00e5r nu l\u00e4rare f\u00f6r v\u00e5ra ettor som inte ens har l\u00e4sinl\u00e4rning i sin utbildning. Inte alla naturligtvis, men \u00e4nd\u00e5. Detta \u00e4r otroligt. Dessutom skulle de f\u00f6lja eleven i sju \u00e5r och b\u00f6rja om d\u00e4refter med ettor. \u00c4nnu mer otroligt. Utbildning \u00e4r viktig, men erfarenhet lika viktig. L\u00e5gstadiel\u00e4raren n\u00f6tte om med sina ettor, tv\u00e5or och treor och blev professionell p\u00e5 l\u00e4sinl\u00e4rning.<\/p>\n

F\u00f6rskoll\u00e4rarna, tack och lov. <\/strong>Tokstollarna som f\u00f6rst\u00f6rde l\u00e4rarutbildningen lyckades inte sabotera de som f\u00f6rskoll\u00e4rarna stod och st\u00e5r f\u00f6r. De kan barns utveckling, spr\u00e5klekar och det viktiga f\u00f6rberedande arbetet f\u00f6r l\u00e4sinl\u00e4rningen. Tyv\u00e4rr r\u00e4cker inte f\u00f6rskoll\u00e4rarnas insats i samarbetet om l\u00e4raren saknar kompetens.<\/p>\n

Hur skall vi g\u00f6ra d\u00e5? <\/strong>Det skall jag ber\u00e4tta om i n\u00e4sta blogg. Jag f\u00f6rst\u00e5r naturligtvis att ingen av h\u00f6ga vederb\u00f6rande bryr sig om vad jag tycker. F\u00f6rmodligen sitter v\u00e4l m\u00e5nga av tokstollarna kvar och planerar nytt nu. Det fungerar ju s\u00e5 inom statlig och kommunal f\u00f6rvaltning, att har man gjort bort sig f\u00e5r man en knuff snett upp\u00e5t och ett l\u00f6nep\u00e5slag. Trots detta, lite kan man v\u00e4l f\u00e5 dr\u00f6mma, s\u00e5. Jag skall tipsa Skolverket om hur man p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt kan f\u00e5 v\u00e5ra elever att om tio \u00e5r vara i topp n\u00e4r det g\u00e4ller att l\u00e4sa och skriva.<\/p>\n

 <\/p>\n


\n<\/strong><\/em><\/p>\n


\n<\/strong><\/p>\n


\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gammelmorfar Hilbert f\u00f6ddes 1888 och blev 91 \u00e5r. Han gick cirka fyra \u00e5r i skolan och b\u00f6rjade d\u00e4refter arbeta. Hans h\u00f6ft slets ut och d\u00e5 stelopererade man. Hilbert l\u00e4ste mycket och imponerade p\u00e5 mig med sin allm\u00e4nbildning. Tog jag i f\u00f6r mycket? Jag lovade att tala om varf\u00f6r tidigare generationer, trots kort skolg\u00e5ng, beh\u00e4rskade de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa L\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-24","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-osorterat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}