Jag tror jag har ber\u00e4ttat f\u00f6r mina v\u00e4nner, men inte f\u00f6r alla. Jag har f\u00e5tt jobb som kistb\u00e4rare. Det var en golfv\u00e4n som tog mig med. Du f\u00e5r inte sitta hemma f\u00f6r mycket, du m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got. Han hade helt r\u00e4tt. Vi jobbar \u00e5t en begravningsbyr\u00e5, f\u00e5r mycket lite betalt, men betalar skatt, allt som vi skall ha det i Sverige. Vi \u00e4r kl\u00e4dda i svarta kostymer, upptr\u00e4der mycket seri\u00f6st, b\u00e4r kistorna in i kyrkan och ut. Vi vet vad en begravning betyder f\u00f6r dem det g\u00e4ller. P\u00e5 sidan om \u00e4r det mycket socialt. Dessa b\u00e4rare \u00e4r i min egen \u00e5lder med allt vad det inneb\u00e4r. M\u00e5nga har f\u00f6rlorat den n\u00e4rmaste, vi k\u00e4mpar med att finna mening med livet. Vi pratar om detta, men lika mycket om fotboll och hur allt skulle kunna bli mycket b\u00e4ttre om man bara lyssnade p\u00e5 oss, allts\u00e5 erfarenheten.<\/p>\n
Den h\u00e4r g\u00e5ngen var jag i Sp\u00e5nga kyrka. Jag v\u00e4ntade p\u00e5 att begravningen skulle ta slut. Ibland sitter jag med p\u00e5 begravningen. Det kan vara vackert med fin musik. Nu var det fint v\u00e4der, jag gick omkring och l\u00e4ste p\u00e5 stenarna. Framf\u00f6r porten stod en man, n\u00e5got m\u00f6rkhyad, inte svensk. Jag gick fram till honom.
\n– Hej, sa mannen.
\nHej sa jag och det blev tyst. Jag fortsatte. Jag jobbar som b\u00e4rare. Jag f\u00f6rstod att han inte f\u00f6rstod n\u00e5got. L\u00e5ng tystnad. Jag tog sats:
\n– Det b\u00f6rjar bli h\u00f6st.
\nL\u00f6ven singlade ned fr\u00e5n tr\u00e4den, lite kyla i luften.
\n– Host, ja, snart snee.
\n– Du menar sn\u00f6.\u00a0Ja, inte s\u00e5 bra.
\n– Inte bra? snee vackert.
\n– Jo, du har r\u00e4tt. Jag har bott i norra Sverige. Jag \u00e4lskade sn\u00f6n.
\nJag f\u00f6rs\u00f6kte ber\u00e4tta om fj\u00e4llen, om skid\u00e5kning, om v\u00e5rvinter. Jag anv\u00e4nde all min pedagogiska kunskap samt h\u00e4nder och f\u00f6tter f\u00f6r att f\u00f6rklara. Jag tror han f\u00f6rstod, faktiskt.
\n– Var kommer du ifr\u00e5n? fr\u00e5gade jag.
\n– Kuba (Coba).
\n– Ah, Coba, habla espanjol, claro? (du talar spanska naturligtvis).
\nHan blev glad. Y to? habla espanjol? och du talar spanska?
\n– Si, pero un pocito (jo, men tyv\u00e4rr litet)
\nIsen var bruten.<\/p>\n
Jag ber\u00e4ttade att jag bott i Spanien. Att min hustru g\u00e5tt bort och att jag flyttat hem till Sverige. Det blev h\u00e4lften spanska och h\u00e4lften svenska. N\u00e4r jag pladdrat f\u00e4rdigt sa han:
\n– Si comprende. Jag f\u00f6rst\u00e5r, min fru gick bort f\u00f6r tv\u00e5 m\u00e5nader sedan. Jag blev helt tyst, chockad. Jag h\u00f6ll om honom.
\n– Mi amigo.
\n– D\u00e4rf\u00f6r jag vara h\u00e4r, planera begravning.
\nJust d\u00e5 kommer en ung tjej. Hon stannar framf\u00f6r oss och ser p\u00e5 mannen.
\n– Juan? Jag skall hj\u00e4lpa dig med din begravning.
\nHon tittar p\u00e5 mig. Jag r\u00e4cker fram min hand och h\u00e4lsar.
\nJuan ler mot henne. Han ser p\u00e5 mig: mannen h\u00e4r pratar spanska, vi har haft en fin stund.<\/p>\n
Klockorna ringer. Begravningen \u00e4r slut, jag skall g\u00e5 in i kyrkan. Juan g\u00e5r iv\u00e4g.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag tror jag har ber\u00e4ttat f\u00f6r mina v\u00e4nner, men inte f\u00f6r alla. Jag har f\u00e5tt jobb som kistb\u00e4rare. Det var en golfv\u00e4n som tog mig med. Du f\u00e5r inte sitta hemma f\u00f6r mycket, du m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got. Han hade helt r\u00e4tt. Vi jobbar \u00e5t en begravningsbyr\u00e5, f\u00e5r mycket lite betalt, men betalar skatt, allt som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Juan<\/span>