{"id":21,"date":"2011-03-17T18:53:37","date_gmt":"2011-03-17T17:53:37","guid":{"rendered":"http:\/\/anderstrense.se\/?p=21"},"modified":"2011-03-17T18:53:37","modified_gmt":"2011-03-17T17:53:37","slug":"21","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/anderstrense.se\/?p=21","title":{"rendered":"Skolan – Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr…."},"content":{"rendered":"

<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/strong><\/strong>
Byskola p\u00e5 60-talet. Vedkamin och torrdass, men snickargl\u00e4dje.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r var f\u00f6rr?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rr<\/strong> \u00e4r f\u00f6r det flesta, n\u00e4r de sj\u00e4lva gick i skolan. F\u00f6r mina barn \u00e4r det -70 talet. Deras barn g\u00e5r nu i skolan och de j\u00e4mf\u00f6r dagens skola med -70 talets skola,\u00a0 d\u00e5 det stora flummet tog \u00f6ver, r\u00e4tt eller fel. Jag b\u00f6rjade skolan i ett fattigt Sverige 1946. V\u00e4rldskriget hade slutat och det mesta fattades. Vi gick i nedslitna byskolor, extra lokaler som inte alls var skolor. Vi hade inga sl\u00f6jdsalar eller gymnastiksalar. Simhall hade vi inte ens h\u00f6rt talas om. F\u00f6rr <\/strong>f\u00f6r min generation \u00e4r allts\u00e5 n\u00e5got helt annat, n\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6r.<\/p>\n

Sedan blev jag l\u00e4rare och har f\u00f6ljt skolan en bit in i v\u00e5rt nya sekel. Jag pratade mycket med min mamma om hennes skolg\u00e5ng, som b\u00f6rjade 1914. Som blivande l\u00e4rare var jag intresserad av hur det var f\u00f6rr, s\u00e5 \u00e4ven min mormor lyssnade jag ofta p\u00e5 och d\u00e5 \u00e4r vi i 1800-talet. F\u00f6rr<\/strong> f\u00f6r mig, \u00e4r med andra ord en l\u00e5ng tid.<\/em><\/p>\n

Mamma Aina. <\/strong>Av m\u00e5nga minnen ber\u00e4ttar jag tv\u00e5. I historia fick de l\u00e4ra sig allt om Sveriges kungar och deras krig. En kung som fick hj\u00e4ltegloria var Gustav II Adolf. Den 6 november 1632 stod ett stort slag i Europa vid staden Lytzen. Kungen rider med i slaget och blir d\u00f6dad.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Vi hoppar till den 6 november 1918.<\/em> Mamma och hennes kamrater st\u00e5r upp bredvid sina b\u00e4nkar. L\u00e4raren l\u00e4ser en hj\u00e4ltedikt om kungen. T\u00e5rarna rinner p\u00e5 honom och de hurrar f\u00f6r kungen. Det h\u00e4r gl\u00f6mde aldrig mamma.\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 N\u00e4sta minne. <\/em>En stor dag var n\u00e4r alla barnen fick f\u00f6lja med ut p\u00e5 en friluftsdag. Mamma hade en termos med choklad. Korken p\u00e5 termosen satt fast och mamma kunde inte f\u00e5 loss den. Hon v\u00e5gade inte fr\u00e5ga l\u00e4raren om hj\u00e4lp, han kanske skulle bli arg. D\u00e5 har man respekt f\u00f6r l\u00e4raren, men var det bra och vad \u00e4r kunskap?<\/p>\n

Mormor Elin. <\/strong>Mormors kusiner hade utvandrat till Amerika. Hon fick brev fr\u00e5n kusinerna och ber\u00e4ttade f\u00f6r mig. De har konstiga namn p\u00e5 saker d\u00e4rborta. Grind heter gate (hon uttalade det ljudenligt) och spis heter stove (samma h\u00e4r). Jag m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s i min ungdomliga dumhet r\u00e4tta mormor. Det heter inte gate mormor, det heter geit.<\/em><\/p>\n

Mormor s\u00e5g p\u00e5 mig l\u00e4nge. <\/strong>Nog f\u00f6r att du har studerat och skall bli l\u00e4rare, men mig skall du inte l\u00e4ra. Jag kan b\u00e5de l\u00e4sa och stava och h\u00e4r st\u00e5r det gate (g-a-t-e). <\/em>Jag tittade p\u00e5 brevet och sen p\u00e5 mormor. Jo, du har r\u00e4tt, det g\u00f6r det.<\/p>\n

Nu har det g\u00e5tt 52 \u00e5r och jag undrar: <\/strong>Pappa gick fem \u00e5r i skolan. Han gick varannan dag. Skolan hade inte resurser att ta emot alla barn. Dessutom, med elva syskon beh\u00f6vdes man hemma f\u00f6r att hj\u00e4lpa till. Mamma gick sex \u00e5r. Mormor vet jag inte, men<\/strong><\/p>\n

Alla kunde l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna bra. <\/strong>Jag l\u00e4ser deras brev. En vacker handstil och r\u00e4ttstavat. De fick g\u00e5 till skolan, de hade ingen skolmat och ibland ingen mats\u00e4ck. Det \u00e4r kanske \u00f6verdrivet att skriva alla, men de flesta kunde l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna bra.<\/p>\n

Det var allts\u00e5 b\u00e4ttre f\u00f6rr. <\/strong>Nej, inte alls. Det h\u00e4nde f\u00f6rf\u00e4rliga saker med stryk och or\u00e4ttvis behandling av vissa elever, beroende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarnas status. N\u00e4r jag b\u00f6rjade skolan fick vi fortfarande g\u00e5 till skolan och ha mats\u00e4ck med oss. Du fick inte vara v\u00e4nsterh\u00e4nt. Envisades du kunde man knyta upp v\u00e4nsterarmen p\u00e5 ryggen och som l\u00f6k p\u00e5 laxen f\u00e5 en sm\u00e4ll av linjalen \u00f6ver fingrarna. Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr…..<\/em><\/p>\n

\u00c5ter till fr\u00e5gan om f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa och skriva. <\/strong>Varf\u00f6r kunde man – trots kort skolg\u00e5ng – l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna helt ok f\u00f6rr och varf\u00f6r har vi f\u00e5tt ett s\u00e5dant dramatiskt fall i denna f\u00f6rm\u00e5ga de sista 10-15 \u00e5ren?<\/p>\n

Det vet jag, men det skall jag tala om i n\u00e4sta blogg.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r var f\u00f6rr? F\u00f6rr \u00e4r f\u00f6r det flesta, n\u00e4r de sj\u00e4lva gick i skolan. F\u00f6r mina barn \u00e4r det -70 talet. Deras barn g\u00e5r nu i skolan och de j\u00e4mf\u00f6r dagens skola med -70 talets skola,\u00a0 d\u00e5 det stora flummet tog \u00f6ver, r\u00e4tt eller fel. Jag b\u00f6rjade skolan i ett fattigt Sverige 1946. V\u00e4rldskriget hade … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skolan – Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr….<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-21","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-osorterat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}