{"id":1428,"date":"2013-10-24T09:42:10","date_gmt":"2013-10-24T08:42:10","guid":{"rendered":"http:\/\/anderstrense.se\/?p=1428"},"modified":"2013-10-24T09:42:10","modified_gmt":"2013-10-24T08:42:10","slug":"ase-una-seniora-guapa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/anderstrense.se\/?p=1428","title":{"rendered":"\u00c5se, una seniora guapa"},"content":{"rendered":"

\u00c5se \u00e4r en k\u00e4ck pike fra Norge. <\/strong>Hon och hennes man h\u00f6rde till dem, som tillsammans med oss, var de f\u00f6rsta som flyttade in p\u00e5 Larrosa- Manzana 1. F\u00f6rst var det bara en grush\u00f6g, sedan v\u00e4xte husen upp bredvid varandra. Eftersom de mesta inte fungerade i b\u00f6rjan blev det mycket snack oss grannar emellan.
\nS\u00e5 h\u00e4nde det det, som inte f\u00e5r h\u00e4nda. \u00c5ses man gick bort i en hj\u00e4rtinfarkt. Dock, \u00c5se reste sig och k\u00e4mpade p\u00e5. Hon blev lite tjatig, men vad d\u00e5? V\u00e5r generation p\u00e5 b\u00e5da sidan om k\u00f6len, \u00e4r ju inte precis superbra i engelska och n\u00e4r det g\u00e4ller spanska kunde de flesta bara si och cerveza. Allts\u00e5 hj\u00e4lptes vi \u00e5t.<\/p>\n

N.I.E. nummer. <\/strong>NIE-nummer \u00e4r p\u00e5 enkel svenska (och norska) vad vi kallar personnummer. Precis som i Sverige (och Norge) m\u00e5ste man ha personnummer och h\u00e4r i Spanien NIE-nummer, annars \u00e4r man inte n\u00e5gon. M\u00e5nga av oss ytl\u00e4nningar tyckte nog i b\u00f6rjan att vi inte var n\u00e5gon \u00e4nd\u00e5, n\u00e4r vi stod och stammade framf\u00f6r n\u00e5gon byr\u00e5kratik\u00e4rring (alt. gubbe), men va fan – det l\u00f6ste sig.<\/p>\n

Till saken. <\/strong>\u00c5se hade ingen bil, kunde inte engelska och bara si p\u00e5 spanska. Jag pratade engelska (n\u00e5ja..), kunde b\u00e5de si och cerveza samt hade bil. Varf\u00f6r bil? Jo staden d\u00e4r man kunde f\u00e5 NIE-nummer hette Elche och l\u00e5g tre mil fr\u00e5n Torrevieja. Det h\u00e4r med engelska var egentligen t\u00e4mligen on\u00f6digt, eftersom s\u00e5 gott som alla byr\u00e5kratik\u00e4rr… inte kunde engelska (det var d\u00e5 det), men \u00e4nd\u00e5. N\u00e5ja, vi drog p\u00e5 en liten uppt\u00e4cktsf\u00e4rd, s\u00e5 k\u00e4ndes det.<\/p>\n

Elche var och \u00e4r en ganska stor stad.\u00a0<\/strong>Till slut hittade vi r\u00e4tt och en parkeringsplats (jo, jag ljuger inte). Vi fick en nummerlapp med nummer 74. P\u00e5 tavlan stod 31. Klockan tv\u00e5 st\u00e4ngde man (siesta) och var man inte framme d\u00e5 var det bara att \u00e5ka hem och \u00e5terkomma n\u00e4sta dag. Trots allt var det ganska roligt. Det var en salig blandning av m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder. Till slut blev det v\u00e5r tur. Vi h\u00e4lsade artigt. \u00c5se tog fram alla sina papper (f\u00f6rutom pass alla m\u00f6jliga intyg). Byr\u00e5kratik\u00e4rringen var denna g\u00e5ng en snygg seniorita. Hon log v\u00e4nligt och fr\u00e5gade:
\n– Var har ni era fyra foton?
\n– Foton, sa \u00c5se?
\nJag blundade och ins\u00e5g misstaget.<\/p>\n

Nu b\u00f6rjade \u00e4ventyret. <\/strong>Vi sprang ut, men ins\u00e5g snabbt att det var korkat att ta bilen ned p\u00e5 stan. N\u00e5gon fotoapparat fanns naturligtvis inte. D\u00e4remot kom en buss som verkade g\u00e5 \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll. Vi hoppade in (hoppa och hoppa…) och h\u00f6ll tummarna. Jod\u00e5, efter ett vilt sv\u00e4ngande hamnade vi i centrum. Nu steg vi av f\u00f6r att se hur aff\u00e4rerna b\u00f6rjade st\u00e4nga (siestan). L\u00e5ngt bort s\u00e5g vi en Kodakskylt. Med fara f\u00f6r livet korsade vi gatan, \u00f6verlevde och fick se hur d\u00f6rren st\u00e4ngdes. Jag slet upp d\u00f6rren och rabblade alla ord jag kunde f\u00f6r urs\u00e4kta och n\u00f6dsituation (tv\u00e5). Mannen log, tog fyra kort av \u00c5se och \u00f6nskade oss lycka till.<\/p>\n

Jag sprang ut p\u00e5 gatan och stoppade en taxi. <\/strong>\u00c5se var nu n\u00e4ra en infarkt och stupade in i baks\u00e4tet. Jag lyckades f\u00e5 f\u00f6raren att f\u00f6rst\u00e5 vart vi skulle, varefter vi b\u00f6rjade prata fotboll. \u00c5se hade nu kommit till sans, men skrattade hela v\u00e4gen av ren utmattning.<\/p>\n

Nu g\u00e4ller det \u00c5se, h\u00e5ll masken. <\/strong>Fem minuter till st\u00e4ngning. N\u00e4r vi kommer in reser sig ett par vid ”v\u00e5r” byr\u00e5katik\u00e4rring (hon som var s\u00e5 snygg). Jag h\u00e5ller \u00c5se i armen och sl\u00e4par henne fram till snyggingen, p\u00e5 samma g\u00e5ng s\u00e4ger jag:
\n– Jag skulle l\u00e4mna de h\u00e4r korten.
\nBakom mig h\u00f6r jag hur folk protesterar. \u00c5se som \u00e4r t\u00e5r\u00f6gd efter allt skrattande i bilen, blinkar och ser v\u00e4djande p\u00e5 tjejen bakom bordet. Under n\u00e5gra pl\u00e5gsamma sekunder ser tjejen p\u00e5 mig med allvarlig min, sen ruskar hon p\u00e5 huvudet och ler.
\n– Vale, vale. Hon trycker dit sjutton st\u00e4mplar, \u00c5se skriver p\u00e5 med darrande hand och vi smyger skamsna ut, lyssnande till alla okv\u00e4dningsord.<\/p>\n

Tiden gick och \u00c5se fick en ny livskamrat. <\/strong>Han hette Finn och var en h\u00e4rlig kille med underbar humor. Jag brukade skjutsa Finn och \u00c5se till flygplatsen n\u00e4r de skulle \u00e5ka hem. En g\u00e5ng kom Finn ikl\u00e4dd l\u00e5ng\u00e4rmad sportskjorta. Han hade kraftiga muskler nedanf\u00f6r armb\u00e5garna (kommer ni ih\u00e5g Karl-Alfred med pipan, det b\u00f6r ni g\u00f6ra, annars \u00e4r ni obildade). Finn viskade till mig och pekade p\u00e5 ”musklerna”:
\n– Det \u00e4r tobakspaket, r\u00e4cker hela sommaren.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr finns inte Finn l\u00e4ngre bland oss. <\/strong>\u00c5se k\u00e4mpar dock p\u00e5. Hon har haft det lite tungt med operationer och annat st\u00f6k. Kn\u00e4na \u00e4r inte helt ok, varf\u00f6r hon har rullator. Nu \u00e4r vi i alla fall i oktober 2013 och \u00c5se har kommit till sitt Larrosa-Mazana 1. Jag s\u00e5g att hon var hemma, varf\u00f6r jag ringde p\u00e5 klockan. Det tog lite tid, sen kom hon ut. Jag s\u00e5g p\u00e5 henne och fr\u00e5gade:
\n– Hej \u00c5se, skall vi \u00e5ka till Elche?<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5se \u00e4r en k\u00e4ck pike fra Norge. Hon och hennes man h\u00f6rde till dem, som tillsammans med oss, var de f\u00f6rsta som flyttade in p\u00e5 Larrosa- Manzana 1. F\u00f6rst var det bara en grush\u00f6g, sedan v\u00e4xte husen upp bredvid varandra. Eftersom de mesta inte fungerade i b\u00f6rjan blev det mycket snack oss grannar emellan. S\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5se, una seniora guapa<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-1428","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-osorterat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1428","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1428"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1428\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1428"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1428"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1428"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}