{"id":1200,"date":"2013-05-17T09:42:25","date_gmt":"2013-05-17T08:42:25","guid":{"rendered":"http:\/\/anderstrense.se\/?p=1200"},"modified":"2013-05-17T09:42:25","modified_gmt":"2013-05-17T08:42:25","slug":"saltets-historia-i-torrevieja-del-4","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/anderstrense.se\/?p=1200","title":{"rendered":"Saltets historia i Torrevieja, del 4"},"content":{"rendered":"

Saltets historia och betydelse f\u00f6r Torrevieja, del 4
\nSalt p\u00e5 spanska = Sal<\/strong><\/p>\n

Saltet \u00e4r och har alltid varit enormt viktigt f\u00f6r livet p\u00e5 jorden<\/strong><\/p>\n

Jesus sade till sina l\u00e4rjungar:
\nNi \u00e4r jordens salt<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 romartiden anv\u00e4ndes salt som pengar
\nL\u00f6n p\u00e5 spanska heter salario. Vad har du i l\u00f6n?\u00a0 \u00bfQue salario tienes?
\n<\/strong><\/p>\n

Den stora saltperioden b\u00f6rjar, slutet av 1700-talet
\n<\/strong>Uttrycket \u00e4r kanske n\u00e5got konstigt, men jag skall f\u00f6rklara mig. Den stora saltsj\u00f6n, Laguna Rosa, har nu tagit \u00f6ver. Den har blivit st\u00f6rre, efter att man sl\u00e4ppt in vatten fr\u00e5n havet genom kanalen som tidigare byggts. Nu skapas Torrevieja som stad. Antalet anst\u00e4llda i saltarbetet \u00f6kar konstant och kommer snart att kunna r\u00e4knas i hundratal. P\u00e5 den tiden hackade och gr\u00e4vde man loss saltbitar fr\u00e5n botten, som sedan lassades i b\u00e5tar och roddes in till saltsj\u00f6ns strand. Saltet behandlades och lades upp i stora salth\u00f6gar, som \u00e4ven i dag \u00e4r en dominerande syn n\u00e4r du kommer till Torrevieja. Fr\u00e5n dessa h\u00f6gar lassade man saltet i k\u00e4rror, som fraktades in till Torrevieja. S\u00e4ttet att g\u00f6ra detta har varierat och utvecklats genom \u00e5ren. L\u00e5ngt tillbaka hade man h\u00e4star eller \u00e5snor som drog k\u00e4rrorna med salt. Senare byggde man en j\u00e4rnv\u00e4g och dessa vagnar drogs f\u00f6r hand, f\u00f6r att sedan ers\u00e4ttas av t\u00e5g. Enligt uppgift har man ocks\u00e5 f\u00f6re den period vi nu pratar om, forslat saltet p\u00e5 b\u00e5tar genom kanalen ut till havet.<\/p>\n

Eras de la Sal
\n<\/strong>Omr\u00e5det dit man fraktade saltet heter Eras de la Sal. Denna plats \u00e4r d\u00e4r man nu h\u00e5ller p\u00e5 att bygga det nya saltmuseet. D\u00e4r st\u00e5r redan en nybyggd kopia av kajen\/tr\u00e4konstruktionen kallad Caballete, som byggdes vid slutet av 1700-talet och ruttnade bort. D\u00e5 byggdes ocks\u00e5 en stor lagerbyggnad i kalksten. Den st\u00e5r fortfarande kvar, men saknar tak. <\/strong><\/p>\n

Arbetsmilj\u00f6n
\n<\/strong>T\u00e4nk er att st\u00e5 i denna saltlake i timmar. Salvador Sanch\u00e9s \u00e4r f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Saltmuseet. Hans far arbetade med saltet. Varje kv\u00e4ll satt fadern och f\u00f6rs\u00f6kte lindra sm\u00e4rtan fr\u00e5n sina s\u00e5riga ben med olika oljor. Nu har vi gjort ett snabbt hopp till mitten av 1900-talet, men egentligen hade inte s\u00e5 mycket f\u00f6r\u00e4ndrats p\u00e5 200 \u00e5r. Saltet gr\u00e4vdes upp, behandlades och samlades i stora h\u00f6gar, lassades p\u00e5 k\u00e4rror och fraktades in till Eras del Sal. \u00c4ven om man byggde en j\u00e4rnv\u00e4g och anv\u00e4nde t\u00e5g f\u00f6r att dra saltvagnarna, kr\u00e4vdes fortfarande en stor m\u00e4ngd arbetare till allt detta. N\u00e4r saltet kom fram till stranden, allts\u00e5 tr\u00e4konstruktionen kallad Caballete, v\u00e4lte man p\u00e5 k\u00e4rrorna och saltet \u00e5kte iv\u00e4g l\u00e4ngs en ”skjutsbana” ned i mindre b\u00e5tar. Dessa b\u00e5tar roddes sedan ut till de stora skeppen, som v\u00e4ntade ute p\u00e5 redden, havet. D\u00e4r skulle sedan saltet hissas upp och lassas i deras lagerutrymmen. Nu f\u00f6rst\u00e5r ni, det beh\u00f6vdes arbetare, m\u00e4ngder av arbetare.<\/p>\n

Vad saknades?
\n<\/strong>En hamn naturligtvis. Det fanns ingen naturlig hamn, d\u00e4r skeppen kunde ta skydd. H\u00e4r l\u00e5g skeppen f\u00f6r ankar. Alla fruktade f\u00f6r den nordostliga stormen, som f\u00f6rr eller senare kom. Skeppen slet sig och trycktes in mot klipporna och blev till vrak. Visst k\u00e4nner ni till Playa de N\u00e1ufragos, det betyder enkelt \u00f6versatt, skeppsvraksstranden.
\nDet bildades r\u00e4ddningsstyrkor, som gjorde heroiska insatser i stormar och r\u00e4ddade liv, men problemet kvarstod, man m\u00e5ste f\u00e5 en skyddande hamn. Enda s\u00e4ttet att skapa detta var att bygga stora pirer\/v\u00e5gbrytare ut i havet, som kunde st\u00e5 emot stormarna. Det gjordes ocks\u00e5 till slut, men d\u00e5 \u00e4r vi framme i v\u00e5r tid. Saltet f\u00e5r sin egen pir och nya moderna l\u00f6sningar f\u00f6r att frakta saltet till stranden skapas. Hela omr\u00e5det Eras de la Sal blir historia.<\/p>\n

I n\u00e4sta blogg<\/strong>
\nHur och n\u00e4r skapades den hamn vi har i dag med moderna pirer ut i havet.<\/p>\n

\"Eras<\/a>Caballete. I bakgrunden en b\u00e5t som anv\u00e4ndes f\u00f6r att frakta saltet ut till skeppen. Vagnarna med salt k\u00f6rdes ut p\u00e5 Caballete. Ovan b\u00e5ten syns ”rutschbanan” d\u00e4r saltet \u00e5kte ned i b\u00e5ten.<\/p>\n

\"Mera<\/a>\u00c5snor drar k\u00e4rrorna med salt ut till Caballete. Bild fr\u00e5n saltmuseet.<\/p>\n

\"Saltet<\/a>S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g vagnarna ut som gick p\u00e5 r\u00e4ls.<\/p>\n

\"Salvador<\/a>F\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r saltmuseet Salvador Sanch\u00e9s pekar p\u00e5 salth\u00f6gen d\u00e4r hans far arbetade.<\/p>\n

\"Mera<\/a>H\u00e4r ser ni Caballete i bakgrunden. Till v\u00e4nster lagerbyggnaden i kalksten fr\u00e5n 1700-talet.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Saltets historia och betydelse f\u00f6r Torrevieja, del 4 Salt p\u00e5 spanska = Sal Saltet \u00e4r och har alltid varit enormt viktigt f\u00f6r livet p\u00e5 jorden Jesus sade till sina l\u00e4rjungar: Ni \u00e4r jordens salt P\u00e5 romartiden anv\u00e4ndes salt som pengar L\u00f6n p\u00e5 spanska heter salario. Vad har du i l\u00f6n?\u00a0 \u00bfQue salario tienes? Den stora … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Saltets historia i Torrevieja, del 4<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-1200","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-osorterat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1200"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1200\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/anderstrense.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}